Ja, nu ska det bli ordning på torpet, skolan ska rensas bort från de störande elementen som idag befinner sig i Sveriges skolor, även kända som elever i tonåren. Hur skönt är det inte att få höra detta? Jan Björklund (FP) tar i med hårdhandskarna.
Hur många sprickor dessa förslag än har - läs gärna DN:s-artikel om detta - så ska det väl bli skönt att slippa allt prat?

Det enda som jag tycker blir lite konstigt när man vill inför detta, är att man tror att alla elever är små änglar, att allting är beroende av den enskilde individen, man tar för givet att alla elever har drägliga levnadsförhållanden hemma, deras utveckling går fint fram genom puberteten, de får svar på alla sina inre djupaste frågor utan att ligga nätter och tänka på dem, de hinner med allt som ska göras. Man måste må bra helt enkelt, så ser inte situationen ut idag, fråga vilken elev som helst om de har problem, du får samma svar.
Bara för att man har problem betyder väl inte att man "missbeter" sig?
Nej, men chansen ökar, att man inte har lust att sitta knäpptyst och inte får glömma att stänga av sin mobil när man inte förstår meningen med livet. Vem förstår den, men under den perioden i livet så är man mer sårbar, man har inte tid att sitta i kvarsittning. En elev som har det jobbigt hemma, kan lätt ta till drastiska medel för att få det de saknar hemma, ta mer plats, eftersom man inte får någon plats hemma. Så skolan kommer att bli en plats för personer utan problem, eller de andra får också vara där, men kan bli skickade på kvarsittning, eller om de är för bråkiga bli överlämpad till en annan skola som får lösa problemet.
Hur många elever är problemfria? Klart att vi inte kan anpassa oss åt dem som har det jobbigt, men jag tror att man borde lägga ner krut på att hjälpa de som stör, inte straffa dem, de har nog av sådant redan.

Hur ska vi då lösa situationen, jag vet inte, men inte genom att sparka på dem som ligger ner.
Tack Jan Björklund för att du sparkar på dem som ligger ner.